Kropp och sexualitet
Sexualiteten är en viktig del i människors liv. Ordet innefattar allt från sexuell läggning, identitet, erotik, lust och reproduktion.
Sexualiteten kan ge både kroppslig och känslomässig njutning och glädje, få oss att må bra och hjälpa oss att bygga upp relationer. Den påverkar våra tankar och känslor, och hur vi ser på varandra och vår omvärld.
Sexualitet används ibland för att dela in människor utifrån vilka de blir attraherade av. Att bli kär eller känna sexuell lust till andra personer upplever de flesta som positivt. Normer och förväntningar i samhället gör det ibland svårt att uttrycka sin sexualitet och vara den man är eller vill vara.
Klicka och läs mer om kropp & sexualitet
Erektionssvårigheter innebär att du har svårt att få stånd eller inte lyckas behålla ditt stånd, även om du känner lust till sex.
Svårigheter att få erektion är något som drabbar alla då och då. Det är vanligt att ha erektionssvårigheter när en har sex tillsammans med andra, ibland också när en onanerar själv. Under ett samlag går erektionen ofta upp och ner. Du kan tappa erektionen ett tag och sedan återfinna den. Ibland kommer den inte alls.
För att få erektion behövs i första hand sexuell lust. Det är också viktigt att vara avslappnad. Oro, stress och prestationskrav kan göra en spänd, vilket i sin tur gör det svårare att få och behålla en erektion.
För många blir upplevelsen av bristande erektion väldigt jobbig. En kan oroa sig för att det ska hända igen, vilket gör kroppen spänd och försvårar erektionen. Det blir en ond cirkel.
Vad beror det på?
Det finns både medicinska-, psykologiska-, sociala och relationella orsaker till erektionssvårigheter.
Medicinska orsaker kan vara till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, hormonrubbningar eller neurologiska sjukdomar. Vissa läkemedel kan också påverka lusten eller förmågan att få och behålla erektion.
Stress, prestationsångest, relationsproblem och depression är vanliga psykologiska orsaker till erektionssvårigheter. Föreställningar och värderingar om hur en ska ha sex kan också ha stor påverka erektionen.
Ofta kommer erektionssvårigheterna från en sammansättning av olika orsaker. Ibland är någon aspekt mer framträdande än de andra.
Vad kan du göra åt det?
Behandlingen mot erektionssvårigheter kan vara medicinsk, psykologisk, eller informationsbaserad. Den vanligaste behandlingen är en kombination av dessa.
Om du har partner/s hjälper ofta att prata om besvären. Att drabbas av erektionssvårigheter ska inte behöva leda till att du undviker att ha ett aktivt samliv. Du kan ha sex även om du inte har erektion, till exempel kyssas, smeka varandra, onanera tillsammans eller ha munsex.
Det finns olika mediciner som utlovar hjälp mot erektionssvårigheter. De kan ge en viss effekt på erektionen men ökar inte lusten till att ha sex. Därför är lust till sex en förutsättning för att medicinering ska fungera.
Genom att förändra dina vanor kan du påverka din förmåga att få erektion. Till exempel genom att minska stress, sluta röka, undvika alkohol och anabola steroider. Är du diabetiker behöver du också hålla uppsikt över sitt blodsocker.
Sexhjälpmedel, exempelvis användandet av penisring, kan underlätta att behålla en erektion.
Läs mer på 1177
Läs mer om Svårt att få stånd på 1177.se
Könsidentitet
Könsidentitet är det kön som en person känner sig som. Könsidentiteten behöver inte överensstämma med hur ens kropp ser ut. Det går att identifiera sig med ett kön eller med flera, medan andra inte känner sig som något kön alls. Vissa kan även uppleva att deras könsidentitet varierar. Alla människor har själva rätt att bestämma vilken könsidentitet de har.
Könsuttryck
Könsuttryck är det sätt en person uttrycker sitt kön genom till exempel kläder, kroppsspråk, frisyr och röst. Könsuttryck kan överensstämma med en persons könsidentitet, men behöver inte alltid göra det. Könsuttryck är en del av socialt kön, som även omfattar exempelvis fritidsintressen, vilken roll man tar i grupper och olika förväntningar utifrån kön. Socialt kön kan även handla om hur andra uppfattar en.
Kropp
Kropp handlar om inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer, alltså utifrån om en har äggstockar, testiklar, snippa, snopp, högst nivåer av östrogen eller testosteron, XX- eller XY-kromosomer. Det handlar även om skäggväxt och annan kroppsbehåring samt hur ens bröstkorg ser ut. Rent kroppsligt finns det inte bara två kön, utan en mängd variationer. Samtidigt har läkarvetenskapen bestämt hur inre och yttre könsorgan ”ska” se ut och vilka kombinationer av hormoner och kromosomer som ska räknas till olika kön. Detta har skapat en norm för kroppar i fråga om medicinskt kön.
Juridiskt kön
Juridiskt är det kön som står registrerat i folkbokföringen. Det står i passet och ibland på ens legitimation. Ens juridiska kön framgår också av personnumrets näst sista siffra. Juridiskt kön tilldelas vid födseln. Den som fått diagnosen transsexualism kan ansöka till Socialstyrelsens rättsliga råd om att ändra kön i folkbokföringen.
Vad är trans?
"Transperson" är ett paraplybegrepp som samlar en mängd identiteter, grupper och personer. Gemensamt för transpersoner är att ens könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön man blev tilldelad när man föddes.
Begreppet transpersoner inbegriper människor som vill förändra sin kropp och/eller ändra juridiskt kön (transsexuella och en del ickebinära personer), personer som inte är vare sig kvinna eller man (till exempel bigender, genderqueer, ickebinär, intergender), människor som använder kläder och andra attribut som brukar anses som typiska för ett annat kön än det man blivit tilldelad (crossdresser, transvestit) och personer som inte vill, kan eller tycker att det är viktigt att definiera sig i fråga om kön (till exempel agender, ickebinär, neutrois, nongender). Ibland räknas även artister som överdriver könskodade attribut när de uppträder (drag) in under transpersons-paraplyet.
Könsidentitet är oberoende av sexuell orientering. Trans är alltså inte en sexuell läggning, utan transpersoner kan vara både hetro-, homo- bisexuella eller ha någon annan sexuell läggning.
Andra sätt att vara trans
Det finns också många sätt att vara trans på som inte har tagits upp i denna text. Om man känner sig osäker på sin könsidentitet eller inte tycker att någon könsidentitetskategori passar på en själv så kan man också kalla sig transperson.
Könsdysfori och könsidentitetsutredning
Könsdysfori innebär att könsidentiteten inte överensstämmer med det kön som tilldelades vid födseln, kroppsliga könsattribut eller vilket kön andra personer uppfattar en som - och att detta orsaker lidande. Många transpersoner, men inte alla, upplever könsdysfori.
Många transpersoner vill göra en könsidentitetsutredning för att en tillgång till könsbekräftande behandling som hormoner, kirurgi, röstträning och olika hjälpmedel. Även för att få ändra juridiskt kön och genomgå underlivskirurgi krävs också diagnosen Transsexualism. Könsbekräftande vård syftar till att en ska få en bättre överensstämmelse mellan sin könsidentitet, kropp och sociala kön. Alla transpersoner vill inte förändra sin kropp eller göra en könsidentitetsutredning, andra kan vilja genomgå vissa könsbekräftande åtgärder men inte andra.
Välkommen till oss
Till Stockholms mansmottagning kan du vända dig om du har funderingar kring din könsidentitet eller om du önskar en remiss för könsidentitetsutredning. Alla transpersoner är också välkomna för testning eller andra sexuella besvär som vi behandlar.
Sexuell lust kan ge njutning och glädje. Den är oftast väldigt positivt laddad och hänger ihop med kroppsligt välbehag. Sexuell lust kan finnas i fantasier, i förhållande till personer, ting eller situationer av olika slag. Din sexuella lust är personlig och tar sig därför ett personligt uttryck. Lust att ha sex varierar från person till person och sexlusten går också upp och ner i livet.
Nedsatt lust
En tydlig förändring av lusten kan vara en signal om att något inte är som det ska i kroppen, känslolivet, ens relationer eller livet i övrigt. Ibland finns orsaken i den livssituation som du befinner dig i.
Du kan behöva medicinsk hjälp för att se om exempelvis hormonnivåerna är för låga, eller om du äter en medicin som kan påverka sexlusten.
En del människor känner ingen sexlust och vill inte ha sex, eller känner att andra människor inte inkluderas i sin sexualitet. Vissa av dessa personer kallar sig asexuella.
För mycket lust
Lust och upphetsning kan komma oväntat och du kan inte alltid välja vad som triggar sexlusten. Det som väcker vår lust kan också förändras över tid och påverkas bland annat av vilken livssituation vi befinner oss i.
Det är helt normalt att ha sexuella fantasier, men vissa upplever att de har för mycket lust och tycker att det är svårt att kontrollera den. Sexuella fantasier, impulser och beteenden - som hur ofta du onanerar, har sex med andra eller tittar på porr, kan då kännas påfrestande och påverka hälsa och vardag. Ibland kallas detta för ”sexmissbruk” eller hypersexualitet.
Om du upplever att du har tappat kontrollen över dina sexuella tankar eller beteenden, eller om du har sexuella fantasier om att göra sådant som inte är tillåtet och/eller kan påverka dig själv eller andra negativt kan du höra av dig till vår mottagning eller kontakta hjälplinjen Preventell för rådgivning.
Läs mer på 1177.se
Läs mer om Sexlust och kåthet på 1177.se
Normer är de oskrivna regler som bestämmer vad som anses vara positivt, önskvärt och ”normalt”. Vilka normer som gäller skiftar beroende på tid, plats och sammanhang. Ibland sammanfaller normer med formella lagar, men de behöver inte alltid göra det.
Personer som lever i eller uppfattas leva i enlighet med rådande normer ges olika fördelar och belönas. Medan de som inte gör det betraktas som avvikande och kan komma att diskrimineras eller straffas.
Ett exempel är heteronormen, som är den sociala norm som utgår från att alla människor är heterosexuella. Den styr hur män och kvinnor ska vara. Enligt heteronormen är det bara möjligt för människor att vara antingen män eller kvinnor, och män och kvinnor förväntas vara attraherade av varandra.
Att onanera är att röra sig själv för att få sexuell njutning. En sexuell möjlighet, inte ett sexuellt problem.
För de flesta är könsorganen de delar av kroppen som ger störst sexuell njutning, men du kan smeka var du vill där det känns skönt på kroppen. Hur ofta en onanerar är olika från person till person. Vissa gör det flera gånger varje dag, andra bara vid enstaka tillfällen. En del onanerar inte alls.
Du kan onanera på många olika sätt. För att upptäcka vad du själv tycker är skönt får du prova dig fram.
Onani är inte farligt och leder inte till erektionssvårigheter
En del är ibland oroliga för att onani skulle vara farligt och då kan själva oron bli ett problem. Men du kan vara helt lugn: det är inte farligt att onanera.
Du kanske har hört att dåliga saker händer om du onanerar, som att synen blir sämre eller att du får olika sjukdomar. Det är helt enkelt inte sant. Du kan inte bli sjuk av onani och det finns inga ”biverkningar”. Tvärtom är onani är något som ofta får en att må bra och är ett sätt för en att lära känna din kropp.
Våra relationer är centrala i våra liv. De kan vara en källa till trygghet, värme, intimitet och passion. Men de kan också orsaka smärta eller oro.
I dagens samhälle är tvåsamhetsnormen stark. Det betyder att människor förväntas att leva i parförhållanden. Men det finns andra sätt att ha sina kärleksrelationer på; polyamori, flersamhet, relationsanarki och öppna relationer några exempel.
Anledningarna till att vilja samtala om sina relationer kan vara många. Ibland handlar det om lust eller förmåga till sex, andra gånger om kärlek eller brist på kärlek.
Heder
I alla samhällen och grupper finns det normer, regler och föreställningar kring sex och samlevnad. Det gäller även samhällen och grupper där heder har stor betydelse.
Vissa av dessa normer är uttalade i lagar om hur vi till exempel får bilda familj. Andra är oskrivna. De regler och föreställningar som kan förekomma i sammanhang med ett starkt hederstänkande kan begränsa människors liv. Exempelvis vem du får ha sex eller gifta sig med.
Ibland kan hedersnormer uppfattas som mycket strikta eller brutala gentemot flickor och kvinnor, men de kan också vara begränsande gentemot män och transpersoner. Det finns många områden som med ett hederstänkande uppfattas som syndigt, skamligt och förbjudet. Om du bryter mot de förväntningar som finns i hederstänkandet kan du bli utsatt och må dåligt.
Sexuell läggning beskriver vilket eller vilka kön du blir attraherad av eller kär i. Homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet och är de tre sexuella läggningar som definieras i svensk lagstiftning.
En sexuell läggning kan handla om preferens, identitet och praktik. Preferens är vad du gillar och vem du vill ha sex med. Identitet är vad du identifierar dig som. Praktik är vad du har för erfarenheter och vem du har sex med.
Heterosexuell
Heterosexuell, eller straight, brukar beskrivas som någon som har förmåga att bli attraherad av eller kär i en person av ett annat kön.
HBTQ
HBTQ är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter.
Homosexuell
Homosexuell eller gay brukar beskrivas som en person som har förmågan att bli attraherad av eller kär i en person av samma kön. Det vill säga om du identifierar dig som man och kan bli attraherad av eller kär i andra män.
En homosexuell man kallas ibland också för bög, medan en homosexuell kvinna ibland kallas lesbisk eller flata.
Bisexuell
Bisexuell är en person som har förmågan att bli attraherad av eller kär i både män och kvinnor.
Trans
Trans handlar om könsidentitet och har inte med sexuell läggning att göra. Läs mer under Kön och trans.
Queer
Queer är ett begrepp som kan betyda flera olika saker. Det kan också betyda olika saker för olika personer och det kan därför vara svårt att definiera queer på ett enda sätt. Queer kan vara:
- Kritik av normer och kategorier kring kön och sexualitet, framför allt heteronormen.
- En identitet som innebär ett motstånd mot kategorierna man, kvinna, homo-, bi-eller heterosexuell, och en önskan om att inte behöva definiera sig.
- Benämning på en politisk aktivism som syftar till att stärka queera personers rättigheter.
Läs mer på RFSL:s webbplats
Sexualitet kan i vissa fall användas som destruktivt maktmedel. För många är sexualiteten något som hör till det allra innersta. Att få sin sexualitet kränkt kan därför innebära ett stort trauma.
Sexuellt våld förekommer både i samkönade och olikkönade relationer och kan bestå av många olika saker. Det kan vara att tvingas till sexuella handlingar som du inte har lust med, allt från att tjata sig till sex, till våldtäkt.
Det kan också vara att tvingas titta på olika former av sexuella handlingar eller att fotograferas eller filmas i ett sexuellt syfte mot sin vilja. Det är vanligt att sexuella övergrepp sker av en närstående eller bekant.
Vi erbjuder stöd och samtal till dig som har erfarenheter av sexuellt våld och tvång.
Om du är i behov av akut hjälp kan du kontakta Akutmottagningen för våldtagna på södersjukhuset.
Tidig utlösning
Tidig utlösning är framför allt en personlig upplevelse av att inte kunna kontrollera sin utlösning i den grad som önskas.
Tidig utlösning upplevs vanligast i samband med sex. Att utlösningen kommer snabbt behöver inte vara ett problem. Det finns många sätt att ha sex på och sex behöver inte avslutas när en har fått utlösning.
Det finns olika sätt att behandla problem med tidig utlösning. Ett sätt är att jobba med känselupplevelser och avslappning.
En metod som kallas för ”stopp-start-tekniken" kan liknas vid ett träningsprogram som syftar till att förlänga tiden till utlösning genom att lära sig att känna igen och reglera nivån på sin sexuella upphetsning.
Start-topp-metoden kan användas vid egen onani och vid sex med partner. Att det finns en förståelse och en öppenhet för varandra är viktigt. En vanlig förhoppning är att tidig utlösning ska kunna åtgärdas på kort tid. Så är ibland inte fallet, det kan behövas en längre tid av regelbunden övning.
Sen utlösning
Ibland är utlösningen försenad eller uteblir. Om detta upprepas alltför ofta kan det upplevas som ett problem, för den enskilde eller för dennes partner.
Ofta har den försenade- eller uteblivna utlösningen psykologiska och relationella orsaker. Då kan du behöva prata med en sexolog och samtalsterapeut.
Utebliven eller försenad utlösning kan också uppstå medicinskt i samband med exempelvis diabetes, ryggmärgsskada eller prostatasjukdomar. Det kan uppkomma som bieffekt av viss typ av medicin, exempelvis SSRI-preparat vid depressionsbehandling.
Hur känslig penis är varierar och vissa kan uppleva att de inte får tillräcklig stimulans för att kunna få utlösning. När du har sex är det bra att vara avslappnad.
Läs mer på 1177
Läs mer om Tidig utlösning på 1177.se
Du är välkommen till oss
Kontakta oss på mansmottagningen om du vill ha stöd eller prata om sådant som rör kropp och sexualitet. Kontaktuppgifter finns här och längst ner på sidan.
Senast ändrad 2024-10-30
Fotograf/Illustratör: AdobeStock